Geoenergi

Geoenergi är samlingsnamnet för energiutvinning ur jord och berg. Till Geoenergi räknas bland annat bergvärme, bergkyla, jordvärme och sjövärme. På Jämtborr AB utför vi borrningar till bergvärme och bergkyla. Bergvärmen utgör ca 80% av vår totala produktion.

Genom att installera bergvärme kan man minska sina uppvärmningskostnader och kostnader för varmvatten upp till 79% jämfört med om du skulle värma huset och varmvattnet med el. En modern värmepump lämnar mellan 4 och 5 gånger tillsatt energi.

I ett bergvärme system använder man energi från solen och jorden som är lagrad i berget att värma upp sin fastighet. Och efterssom det hela tiden tillförs ny energi så är bergvärme att betraktas som en förnyelsebar energikälla Man borrar ett hål i marken oftast helt vertikalt till det djup som en vvs installatör räknat ut. I hålet monteras plastslangar i vilka en vätska av köldbäraretanol och vatten cirkulerar. När köldbärarvätskan går ner i borrhålet värms den upp av grundvattnet som omsluter slangarna och när vätskan går in i värmepumpen kyls den ned av värmepumpens köldmedie i värmeväxlaren varpå köldbörarvätskan fortsätter cirkulera ner i borrhålet för att åter värmas upp.

 

I värmepumpen tar man tillvara skillnaden i teperatur på värmepumpens köldmedie som efter uppvämningen av borrhålets köldbärarvätska förvandlats till gas, genom att komprimera gasen ökar man trycket och värmen för att sedan via en värmeväxlare överföra värmen till husets värmesystem. Sedan sänker man trycket på köldmeiet som blir kallt och redo att återigen värmas upp av borrhålets köldbärarvätska.

Det som avgör hur djupt man borrar för en fastighet är vilket energibehov fastigheten har. En stor fastighet med stort energibehov behöver djupa och ibland flera borrhål för att täcka sitt energibehov. I Jämtland bör man borra mellan 180m och 210m för en “normalstor” villa. Det är vvs installatören som räknar ut hur stor värmepump och hur djupt borrhål som behövs.

Det som avgör hur effektivt ett bergvärmehål blir förutom borrhålsdjupet är bergarten, jorddjupet, grundvattennivån i borrhålet, vattenmängden (flödet) i borrhålet och det geografiska läget. I praktiken måste man alltså borra djupare borrhål i Jämtland där vi har ett kallare grundvatten och mycket sedimentära bergarter än i Stockhom som ligger längre söderut med varmare grundvattenteperatur och magmatiska bergarter. Om man dessutom har sin fastighet i ett sådant område där det är väldigt djup till berget eller till grundvattenytan måste man ta det i beaktande och borra ett djupare hål än vad beräkningen säger.

Det är inte ovanligt att borraren rekomenderar kunden eller vvs installatören att borra ett djupare hål när man på plats ser vilka förutsättningar som råder. Många vvs firmor räknar ut ett “aktivt” borrhålsdjup, med detta menas antalet meter från grundvattenytan till botten av borrhålet. Detta innebär att borrhålet ofta blir djupare än vad som står på offerten efterssom borraren tar hänsyn till grundvattennivån och borrar ett djupare hål totalt. Det är viktigt att man inte borrar för grunda hål, då finns risk att man tar ut mer energi än vad som tillförs berget och då kommer man att kyla ner borrhålet med ett dåligt fungerande system som följd.